Är det hemskt omodernt och ofeministiskt att drömma om en hemmafru vardag?
Om jag ska ha 8 barn (herre jesus vilket jobb att hitta en vettig, villig karl till det) så finns det nog inte nån tid till att springa iväg på jobb.
Möjligtvis om jag kunde jobba hemifrån.

Nej det är kanske bättre att jag är hemma och städar, lagar mat, syr och stickar.
Låter som rena drömmen för mig!
Aningen osocialt dock, nej jag får nog släpa mig på jobb ett par dagar iaf ;)